Agnes

Skol-pepp
Visst känns skolan trist och grå? Bara ordet skola är ju ofta ångest i sig, och då ska vi inte prata om ångesten som kommer när man vet att man har tre oklara uppgifter till dagen efter, MEN. Jag vill ge er lite pepp. Eller ja, jag vill ge OSS lite pepp. Vi går i skolan för att lära oss och för att få bra betyg så att vi kan nå vårat drömjobb senare i livet. Skolan är ett delmål av ett större mål. Varje år du klarar är ett ännu mindre delmål, och när man klarat ett delmål, är man troligtvis påväg mot sitt mål - en bra framtid. (Förutsatt att du t.ex. går en linje på gymnasiet som du trivs med och främst - att du har ett stort mål att jobba för.)
Jag har mål jag jobbar med varje dag. Olika mål, som jag delat ner i delmål för att jag enklare ska se att jag rör mig framåt mot vinsten så att säga. 
Om man tänker så, att skolan är ett delmål till ens dröm, kanske det blir en gnutta lättare att klara av de långa mattelektionerna? För när betyget sedan rullar in och man inser att man faktiskt klarat ännu ett år, är man ju förbannat nöjd med sig själv, eller hur?!
 
Jag vet vart jag vill
Har ni tänkt på hur viktigt det är att veta vart man vill, och hur man ska nå dit?  Varför ska man annars gå i skolan, jobba, ja, varför ska man leva överhuvudtaget om man inte vet varför man gör det?
Jag har tidigare haft ett speciellt mål som jag jobbar för, men det har tidigare bara varit ett löst mål. På ett möte härom dagen träffade jag en person som gör exakt det som är en av mina högsta drömmar, och att se att det faktiskt går att komma dit gav mig en spark i rumpan så att säga. Jag tror att det är enormt viktigt att träffa människor som  nått dit du vill nå. Då kan man bolla tankar och ideer, få tips och råd om hur man når dit och det är ju även väldigt bra att ha kontakter som redan är inne på ämnet. 
Åh, jag är så peppad på att komma framåt nu. 
Har ni några mål ni strävar efter? Hur gör ni för att komma närmare dem?
 Bild från inspelningen av Portkod 1525 i våras.
Teater-måndag
Är nu hemma från kvällens teater och sitter nu och reflekterar över hur det gick. Tre scener skulle gås igenom varav en var väldigt känslosam och både svår och jobbig att spela. Tror ändå att jag löste det hyfsat bra, och övning ger färdighet som man säger, så i vår sitter nog även den scenen som sten. 
Passade även på att fota min förra teatergrupp lite under deras repetitioner. Så duktiga de är!
Är så trött att jag knappt orkar hålla uppe huvudet, så ska ta och göra mig iordning för att sedan sova lite, höhö.
Hur har er måndag varit?
 
Blandade repbilder från dagen.